I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen.

Glesbygdsregioner som för sin sysselsättning är beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn står inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbättra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vägar etc. i Västeråsregionen kan väntas påverka pendling och valet av färdmedel.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbättrat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Studien bygger på insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlända flyktingars arbetsmarknadsmässiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i Jämtlands län. Resultatet visar att 24 månader efter reformens införande har nyanlända flyktingars förutsättningar inte ökat markant på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsättningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgång samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats är att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlända inför etablering på arbetsmarknaden.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden. Syftet med detta kandidatarbete är att utvärdera analysmetoder för bedömning av orter i stationsnära lägen som kan appliceras på Herrljunga tätort, genom att studera tre handböcker från andra delar av Sverige.

This master's thesis is about alternative career opportunities for library and information science graduates. Ever since the beginning of our education we have been interested in working outside of the traditional libraries. Now that we are about to receive our degrees in library and information science we are doubtful if the competence we have obtained is enough to meet the demands of the labour market. The employment field we have been studying in this master's thesis is information management, since this is a field that we find comparable to library and information science. Our study involves a qualitative survey amongst recruiting companies to investigate how the recruiters value different educations, competences and personal skills when they employ staff within the field of information management.

Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning.

Resandeströmmar avser flöden av människor som valt att transporteras via någon typ av färdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tåg-, buss-, båt-, flyg- och till och med gång- och cykelresenärer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gällande regionaltågstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet är att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sådan förståelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar väntas utvecklas.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.